Azzi
Juni 1994 - Augusti 2008
Azzi va världens bästa hund, nästan som ett syskon, med massor av personlighet. Som liten var hon jätteduktig o tuggade nästan på ingenting förutom det som var hennes. Hon växte till en jättebra jakthund, mycket diciplinerad, men naturligtvis är det kul att jaga en hare lite då o då när husse tittar bort.
Även om hon såg ut som en "varg" så var hon världens snällaste hund. Här kommer en liten historia om Azzi som mamma berättat.
"Mamma och mormor var ute och gick med Azzi i Bunkeflostrand, kom ner till hagarna (fårhagar vid öresund, 5 minuter från vår dörr) och mamma släppte in Azzi i hagarna för att få springa av sig lite (nej där va inga får för tillfället). Efter ett tag såg mamma Azzi komma springande med nåt i munnen.... "NEJ!" tänkte mamma... har hon nu hittat en halvdö gås... ska jag behöva ta dö på fågelskrället nu om den e skadad..... attans... Azzi går närmare mormor och mamma o lägger ner fågeln (precis som hon lärt sig). Mamma står kvar en stund o Azzi springer iväg på nya äventyr. .... Strax efter -hör o häpna- lyfter gåsen lite på huvudet - kollar höger, kollar vänster - reser sig upp o går därifrån, som från en tecknad serie.... Snacka om att mormor och mamma skrattade så de höll på o trilla omkull. Gåsen fejkade sin egen död... ;) "
Ja, Azzi va verkligen en annorlunda men underbar hund. De sista åren anammade hon verkligen rätten att "jag är gammal o jag gör som jag själv vill". Hon var lite som en annan hund, började stjäla mat o ylade för jämnan... men på ett naturligtvis charmigt sätt ;)
Azzi blev 14 år och var en underbar hund in i sista sekund. Hon kommer alltid att vara saknad, men vi är mycket tacksamma för alla de år vi fick ha henne i familjen.
Puss puss Azzi, vi saknar dig!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar